Ikväll fick jag mig en tankeställare.
Ikväll fick jag höra hur vissa personer kan se igenom ting jag aldrig hade trott det gick att se igenom.
Mig, till exempel.

Och insåg att noen har bara så fina och värdefulla egenskaper och personligheter att det kommer göra ont att lämna dem.


så bygger vi ett nytt hem 
startar upp och börjar om igen


och jag börjar känna att jag ORKAR. INTE. fästa mig vid fler människor bara för att bryta upp igen och samla på mig ännu mer saknad. Jag får helt enkelt korta ner perioderna. Sätta en gräns, sånn tre mmånader på ett jobb eller en plats eller med personer jag möter. Hur gör man? För att inte sitta med ännu fler vänner på facebook som man inte får se i fortsättningen. Jag fattar inte. Hur gör man?

Jag vill vilja resa hem och jag vill veta vad hem är om jag ska resa dit. Om det är kläder i högar i resväskor och dötid så vet jag inte. It's been a long year - how's your halo? Just between you and I