du sover som ett barn och jag saknar att kunna sova så

Sitter på Campusbussen och försöker vakna till liv. Gick upp innan 06.00 men vad hjälper det, jag är ändå inte vaken förrän klockan är kväll. Vänjer mig aldrig. Jag är nattuggla in i benmärgen. Saknar mina nätter, att lägga sig innan 23.00 är att kapa av dygnets bästa timmar. Om jag fick göra allt nattetid skulle jag vara tusen gånger mer effektiv. Men plikten kallar och vardagen skapar sig inte själv. Vet att jag måste börja leva medan det är ljust ute. Men när det är ljust ute är det så himla... ljust. Alarmsignalen skär sönder trumhinnorna varje morgon. Men ingen kan säga att jag inte försöker, jag försöker ju halvt ihjäl mig. Om man ändå kunde bli lärare på kvällstid...