Igår fick jag lära mig allt som finns att veta om den manliga kroppens funktioner och preferenser i, ska vi uttrycka oss fint, samlivet. Jag är helt för att alla ska få ha vilken läggning de vill och bryr mig inte vad folk gör eller vilka de gör det med, under, över, på sidan av eller hur man nu önskar genomföra det men är glad att jag inte är en homosexuell man för en del bildliga historier från gårdagen skrämde till och med mig. Man är kanske lite medel-Svensson, after all.
Och på tal om vad man är fick jag igår kväll dessutom den stora äran att bli totalt analyserad, där personen som lekte kurator för det första inte umgås med mig längre och för det andra gav analysen helt utan att bli ombedd tt göra så.
Summan av kardemumman gick ungefär:
"Jenny, vet du om att ingen förstår dig, ingen förstår sig på dig för du ska alltid vara så jäkla svår och skriva massa krångliga ord på din Facebook och och så ska du va så bohemisk och bara glider runt (pause for effect/andningspaus) det är bara överlägset och du tror du är smartare än alla andra och tycker du inte det är dags att du träffar nån på riktigt nu" and so on. Borde egentligen gått därifrån när någon vräker ur sig allt negativt den kan komma på men samtidigt är det ju rätt intressant.
Om jag glider runt så gör jag fortfarande fjortontusen fler saker än denna person som kastar bort sin potential på att köra truck, jag önskar jag var ännu mer svår och oförståelig, jag ska lära mig alla krångliga ord som finns nu och slänga mig med dem på Facebook, jag ÄR smart och man träffar inte Den Rätta bara för att man tycker det är dags. Och när vi ligger på dödsbädden och ser tillbaks på våra liv kommer han ha oräkneliga saker han önskar han hade gjort och jag kommer ha ytterst få. Så skrattar bäst som skrattar sist I say.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar