det braiga med att vara pessimist är att antingen får man rätt eller så blir man positivt överraskad .
söndag 29 maj 2011
Nu har jag på mindre än en månad missat min pappas födelsedag, min systers födelsedag och mors dag. Det har sitt pris att bo långt borta. Om 14 dagar är jag i Sverige och jag längtar efter att få tillbringa ett par veckor med familj och vänner, och mormor och morfar. Bara för att jag vet att hemresan närmar sig blir saknaden lite större.
Sen? Sen vet jag inte. Antingen bokar jag av biljetten tillbaka till Norge och låter tiden gå lite, eller så kanske jag åker tillbaka till Turkiet för att jobba lite. Det lockar. Har väl förträngt värmen och tröttheten som kom på köpet därnere. Men det gnager lite på mig igen, känner ett behov av att byta plats och sysselsättning och omgivning...
Nu ska jag stänga mina blå efter en helg med fest och fart och somna till ljudet av regn som inte vill ge med sig. Få lite sömn innan klockan ringer 05.00 för en ny jobbvecka. Saknar er därhemma, ses snart!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar