Jag är, som de flesta vet, ingen riktig "girly-girl". De flesta i mitt umgänge är män (läs: pojkvaskar) och jag kan inte gå i högklackat, kan inte svaja förföriskt med håret utan att få det i munnen, avskyr modebloggar av hela mitt hjärta och har en tendens att vara lika grov i munnen som en byggarbetare. Men ikväll ska det bli skönt med lite tjejsnack.

Det är det, till en viss gräns. Så länge man kan undvika ämnen som smink, huruvida man ser tjock ut i dom här jeansen eller inte, och "varför sa han sååå och vad meeeenar han?" så är det skönt. Som tur är kan man lita på att min Hanna har några grova skämt i "är den inne än"-stilen så att det inte blir alltför rosa och pastelligt.

Hoppas på att möta upp Martin & co också, stenhjärtat svider lite just nu och jag börjar känna hur mycket jag saknat mina bänga men härliga vänner sista tiden.