Jag klagar minst lika mycket som alla andra svenssons när det regnar non stop (man är ju född i vit medelklassfamilj i rött hus med vita knutar i buskig förort, va. Unik much?) men detta monsunregn passar min magkänsla perfekt.
Ikväll var det Lundell i hörlurarna i ett plaskigt Norrköping och genomblött hår och kläder och trädkramning under en ek för att det var trycka under träd eller drunkna på hemvägen, ungefär. Min magkänsla klarnar lite. Regn är tänkväder, tröttväder, lugnväder. Sen när solen kommer kan man bita ihop och sparka sig upp igen.
Ibland behöver man deppa. Nyttigt med en low ibland.
Nånstans därinne är det fjärilar i alla fall.
1 kommentar:
lite väl mkt gnäll jennyelle
Skicka en kommentar